lite av varje, hästjakt och reklam =O)

Jaha ja det har hänt lite den här veckan, en del sorgliga saker som jag redan skrivit om och inte tänker skriva mer om men också glädjande saker har hänt.

Dottern klarade uppkörningen igår och har numera körkort ~ JIPPIE och GRATTIS till henne! Men nu är det ju så att vi i dagsläget bara har 2 bilar rullande och vad betyder det då JO att nu är det alltid en bil för lite hemma. Blir till att få igång en till inom en väldigt snar framtid =O)

Mer då?

Jo här pågår en febril hästjakt ~ alltså det är ingen häst som rymt eller så men jag letar häst att köpa, måste ha en till så Kalle inte får stå själv (med kaninerna) för länge och så vill ju jag igång å rida igen.
Nu har ju jag då bestämt mig för att jag vill ha en smäcker Tinker och då gärna ett sto (ifall man vill ta nån liten nån gång) och som åtminstone är grundriden. Men att det ska vara så svårt att hitta en till ett pris som jag faktiskt fixar SUCK inte det lättaste kan jag säga. Resten av familjen tittar på allt i hästväg och tycker jag är jobbig som är så envis med Tinker, men life´s a bitch so deal with it. Nåja vi får se vad det blir för nåt i slutändan.

Jag har varit hemma hela veckan med min förkylning som inte bara suttit i huvudet och ögonen utan även krupit ner i ryggen. Ryggvärken var så illa till slut så jag trodde jag höll på och få bältros, men det var det inte sa distriktan utan hon trodde det var en hakning i musklerna. Nåja jag har fortfarande ont och skulle väl kanske varit tillbaka för koll men....har jag fortfarande ont på måndag får jag väl ta tag i det då, dessutom så har jag ingen bil idag för den tog dottern.

Sen följer jag med spänning dotterns UF-företag, ja hon är inte själv de är tre stycken kompisar som driver det tillsammans. De har kommit på en skitsmart lösning på trassliga koppel! Har man fler hundar kan man ha ett handtag och fler koppel tillsammans utan att de trasslar sig och snor sig, ja det funkar lika bra på en som flera hundar förresten.
Är ni lite intresserade ni med på att se det eller kanske känner att ni också vill köpa ett så kolla in The Leash UF, deras hemsida är under konstruktion och kommer inom kort men ni kan gå in på facebook
The Leash UF

Reklam? ja visst är det reklam för deras företag och produkt men den är bra och jag tycker det är bra om vi kan hjälpa ungdomarna med reklam. Jag köper ju kopplet själv så varför inte låta andra veta hur bra det är?!

Nej nu ska jag gå och dricka lite kaffe och försöka känna mig lite piggare, det är inte så lätt med min förkylningsluva och rygg men kaffe måste man ha så...

SeYaa!!! //Katta

ingen höjdare till dag

nej idag är det ingen höjdare till dag inte.
Har varit hemma med en förskräcklig huvudvärk som suttit från ögonen och in i skallen, inte tålt ljus alls. Sen natt till igår började det värka i högra sidan av ryggen och det blev än värre inatt så jag ringde vårdcentralen och fick komma till distriktssköterskan. Jag blev rädd att det skulle vara bältros men det trodde inte hon, däremot skulle jag vara hemma resten av veckan och vila upp mig. Fick lite bannor för att jag jobbade sjuk förra veckan för enligt distriktan så "kroppen säger ifrån att det räcker nu, du måste vila" så det blir till att stanna hemma resten av veckan och försöka vila och är jag inte bättre till på fredag ska jag ringa och komma tillbaka till henne eller läkaren, det visar sig.

Men idag känns allt jättetungt inte bara det att jag har ont som f-n och mår dåligt jag är ledsen också mitt i alltihop. Idag fick älskade lillskruttan Pia somna in efter 33 år. Åren hon fått hos oss har varit bonusår, vi har alla sagt "får hon en skön vinter till och orkar så är det ju bra" och "orkar hon och klarar en sommar till så är det ju toppen för henne". Hon fick flera sköna vintrar och somrar här hos oss och var en älskad liten skrutta som med sitt "grisskri" styrde Kalle-killen dit hon ville. Det är fruktansvärt tomt i stallet efter henne, det var som ett järnband runt hjärtat att gå in och se hennes box och veta att hon inte kommer stå där mer.

Kalle skriar lite emellanåt därute, kanske han ropar efter sin kompis. Jag undrar hur mycket de förstår egentligen av det här? Jag såg när de ledde fram honom så han fick nosa på henne när hon somnat in. Jag visste redan innan att de skulle göra så för "C" sa det när vi träffades lite snabbt imorse, enligt henne gör man så för att de ska förstå att vännen är borta. Men förstår de verkligen det? Hur känner de egentligen? Blir de ledsna som oss eller är det vi människor som läser in mänskliga beteenden i deras sätt att bete sig? Hur som haver så är jag ledsen just nu men vet att jag kommer att komma över det till slut, jag kommer inte sluta sakna henne eller sluta älska henne men jag kommer att komma till sans med det för jag vet att det var det bästa för henne. Jag kommer tänka på henne när jag ser nattstjärnorna för som "C" sa kommer hon vara en stjärna på himmelen och jag kommer minnas henne med glädje.

Men hallå ska Kalle stå själv nu kanske ni tänker och både ja och nej. Han kommer vara själv med kaninerna en kort stund, tills vi hittat en häst att köpa. Kalle ska INTE stå utan hästkompis så väldigt länge, vi letar varje dag och visst finns det många hästar till salu men ingen som är VÅR. Under tiden vi letar rustar vi stallet, städar och målar om och så.

Nej nu orkar jag inte skriva mer för tillfället så...
SeYaa!!! //Katta

trötta och knäppa tankar

Sitter här vid datorn och döspelar på facebook när en tanke börjar snurra i huvudet på mig ~ är det inte konstigt att det ska snurra knepiga saker i huvét på en när man ska göra sig klar för att sova. hmmm nåja mina tankar då....

Jo jag började tänka på mina svar jag gav på frågor min chef skickat ut till oss alla på jobbet. Området är IKT och vi skulle beskriva hur vi jobbar idag, hur vi skulle vilja jobba och vad vi behövde för att kunna jobba som vi ville samt vilka kompetenser som fanns. Jag hade inga problem med att svara på frågorna för jag har ganska starka åsikter om vad vi skulle behöva göra för att barnen ska få en så bra start som möjligt i sitt fortsatta lärande vad gäller just inlärning och tekniska hjälpmedel såsom dator, ipads mm. Jag hade heller inga problem med att beskriva mina kompetenser för jag vet att jag kan de här bitarna, jag har flera olika datautbildningar, jag har lätt för att lära mig och jag har ett enormt intresse för just dessa bitar och en pedagogs intresse, engagemang och lust smittar på barnen så de får lust att lära.

Hmm okej tänker ni och vad är det för konstigt med dessa tankar då? Inga om just den biten kan jag säga utan mina tankar drog vidare och jag började tänka på att jag på dessa svar inte hade några som helst problem att hävda min kunskap ~ vilket säkerligen ni också skulle klara galant.

MEN varför har vi inte lika lätt för att hävda oss när det kommer till att ta för sig ex. uppdrag på jobbet eller i sitt föreningsliv eller var det nu är. Varför kan man inte anta utmaningarna när tillfälle ges? Varför sticker man inte fram hakan och säger "jo men det där kan jag göra för det är sånt jag kan", istället sitter man och tänker "det där skulle jag ju kunna göra". JAMEN för helsike varför gör man det inte när man på skrivna frågor gladeligen kan säga att man har kompetensen? Vad är man rädd för? Att misslyckas med uppdraget eller att andra ska tycka att man är... ~ ja vadå? De kanske tycker att man är modig som vågar säga till och försöka, som vågar kasta sig in i ett äventyr med risk att misslyckas och få lov att be om hjälp. Vad vore det för farligt med att misslyckas eller få lov att be om hjälp? Alla behöver väl hjälp nån gång ibland och visst har andra vågat ta sig vatten över huvudet och ändå lyckats ro det iland.

Är det så typiskt svenskt som vi tror det här att inte våga sticka fram hakan utan stå tillbaka och tycka att "nej men inte kan väl jag, vad ska de andra tycka?" ????

Nej nu har jag rensat min lilla trötta hjärna på en del av de knäppa tankarna och ska gå och lägga mig. När något jag kan dyker upp som ett uppdrag ska jag försöka tänka på det här och VÅGA säga att "Jag kan göra det för jag kan det där."

SeYaa!!! //Katta

Förkylningstider och en händelserik vecka

Den här veckan har varit till viss del händelserik.
En kollega har legat förkyld hela veckan men vi hade tur och fick tag på vikarie. Nu håller jag själv på att bli helt däckad, gör inget annat än nyser och hackar, snörvlar och är allmänt hängig, precis som resten av familjen.
Men, men det är ju förkylningstider nu så det är väl att räkna med att man åker på en förkylning, har jag tur blir det bara en lätt förkylning och inte som kollegan som är göörförkyld och igensatt med förkylningsluva till skalle.

Nåja den här veckan har gått framåt den med sjukdomarna till trots. Vi hade föräldramöte på jobbet på torsdag och då var båda mina kollegor sjuka så jag fick köra själv ~ jajks vad nervös jag var........ men sen så kunde jag slappna av, vi har så bra föräldrar så det var inga problem. Vi kunde gå igenom det som skulle gås igenom i lugn och ro samt att mina kollegor på de andra avdelningarna fanns där om jag ville ha stöd ~ vilka kollegor man har! Villiga att komma och stötta fast de har samma möte på sina avdelningar, helt underbara.

Min dotter däremot har haft en tuff vecka.
Hon var på återbesök hos ortopeden på onsdag (i fredags var hon ju på magnetröntgen) för uppföljning av knät. Det visade sig på röntgen att hon har en tre år gammal skada på knät, korsbandet är trasigt, samt att de såg att spåren som knäskålarna ska ligga i är väldigt ytliga på henne (de ska visst vara djupare för att hålla skålarna på plats) vilket gör att hon har en högre tendens att få knäskålarna att hoppa ur led. AJ!
De kommer inte att operera knät dock, de ansåg att det skulle räcka med att träna upp omkringliggande muskler. Hon kommer få ett stöd för att stötta upp knät som hon även ska ha när hon tränar. Hon ska få gå på rehabträning för att lära sig att inte räta ut benet rakt när hon går och stärka musklerna. Ja jisses ja, och träningen (friidrotten) får ligga på is ett tag till sen får hon träna upp sig sakta men säkert i takt med att rehabträningen går framåt. Rida får hon göra med stöd och innan det kommer endast om hon känner att knät klarar av belastningen.
Sen på torsdag hade hon återigen uppkörning för körkortet. Även denna gång kuggade hon dock, denna gång på helt andra saker (saker som hon klarat galant förra gången). Man blir ju lite skum på hela det här med uppkörning då de ena gången anser att detta går bra men inte detta och nästa gång går det som inte gick bra bra och det som gick bra går inte bra ~ fast hon kör likadant. Man funderar ju också på det att det står på Körkortsportalen att man kan missa på några saker utan att kuggas, om det inte är grova saker som kräver att körprovshandledaren måste ingripa, för det verkar inte stämma. Har hört flera som har kuggat på småsaker, sådant som egentligen inte är så stort och som inte krävt något ingripande av handledaren.
Nåja det är bara på´t igen och klara det nästa gång för skam den som ger sig.

Nej nu är det dags att ta kaffe så man orkar hålla sig upprätt ett tag till.
SeYaa!!! //Katta

Vilken vecka

Ja vilken vecka det varit, både upp och ner, skratt och nedstämdhet.
Måndag var inte så kul ~ min älskade dotter bommade uppkörningen och var förståeligt nog ledsen. Bättre tur nästa gång, då fixar hon det.

Tisdag ~ fotografering på jobbet, vilket alltid är lika stressigt. Barn som måste komma i tid, sitta still och sen det värsta av allt - man ska bli plåtad själv också, irschpirsch och blä. Jag blir ju aldrig bra på foto ju :( 
men men i år var jag med i alla fall och jag var inte själv för vi kollegor valde att vara alla tre på samma bild istället för individfoton. Det underlättade för då var det lättare att se glad ut, vi är inte kloka på en fläck ihop vi tre =O)

Onsdag ~ månadsmöte i 2½ timme och sen avdelningsmöte på det. Båda var väldigt givande och jag känner att det var väl spenderade timmar. Nya chefen hade intressanta tankar om framtiden och hur det går att koppla Lpfö98/10 och Lgr11 till löneutvecklingen och även till utvecklande av föräldrasamtal och hur vi kan på ett mer överskådligt/lättförståeligt sätt visa vårt arbetssätt och hur vi arbetar efter våra styrdokument.

Torsdag ~ en dag på jobbet med underbara barn och kollegor. Hade dock lite otur och lyckades dunka upp huvudet i ett regelhörn vilket gjorde göööront kan jag säga. Hade en väldig huvudvärk efteråt och blev rejält öm i skallen (har fortfarande ont där jag slog i), var även lite "väck" efter smällen och hade svårt att koncentrera mig vilket innebar att jag missade att jag hade inskolningssamtal. TUR jag har att göra med så bra föräldrar som är förstående och kan skratta med en när man är så "väck" och tokig.

Fredag ~ idag var det skördefest på jobbet och det är alltid lika kul även om det även är en dag med mycket stress och barn som blir väldigt uppspelta. Hade kortdag vilket innebär att jag slutade kl. 11.30 - LYXfredag så att säga. Sen var jag till vårdcentralen och pratade viktnedgång med min läkare, jag fick hjälp, får Xenecaltabletter och ska gå på viktkoll en gång i månaden. Nu var det väl självaDEN om jag inte sak lyckas gå ner och må bättre. Knäna vill verkligen det, de knakar värre än trappen till ovanvåningen ;)

Och idag är det lördag och det var tänkt att sonen skulle spela fotbollsmatch men när vi alla är på plats på bortaplan visar det sig att datumet blivit ändrat och det bidde ingen match idag, blir på måndag istället. JAHA ja så kan det gå i regnvädret. Så missade man en sovmorgon men men nån gång får jag sovmorgon =O) hoppas jag i alla fall.....

Hittade något nytt roligt på FB idag - Song Pop! är inte så superbra men tycker det är roligt. Glömmer dock klicka på svaret snabbt emellanåt, när det är en bra låt. hmmm inte bra då man ska vara så snabb som möjligt. Och så är jag snabbare i handen än tanken och klickar på fel svar än det jag tänkt klicka på. Nåja nån chans ska väl motståndare ha också ;)

Nej nu ska jag se om jag ska tillverka lite lunch för det kurrar lite i magen.
SeYaa!!! //Katta

#Pantene Pro-V spray för plattat och fönat hår

Nu har jag fått veta lite från tjejen som testade Pantene Pro-V:s spray för fönat eller plattat hår.

Hon har använt sprayen regelbundet och säger så här:

" Jag har använt den nästan varje dag och jag tycker att den fungerar bra. Mitt hår brukar oftast bli att se väldigt fett och ofräscht ut efter att jag har använt liknande sprayer, men så blev det inte av den här. Det blev slätt och glansigt, precis som det stod att det skulle bli. Det enda direkta minuset som jag kan komma på är att strålen är väldigt hård och koncentrerad. Den "skjuter" liksom igenom håret så det är svårt att applicera jämt och få spray i hela håret."

Jag tycker att det är ett ganska så bra betyg då det är en 18-årig tjej som varit testare och de har för det mesta ganska högt ställda krav på de produkter de använder.

Kul att hon ställde upp och att hon var nöjd med sprayen. TACK Sarah för att jag fick använda dig som buzzadortestare/försökskanin jag återkommer säkerligen fler gånger och ber om hjälp ;0)

Nu får det räcka för den här rapporteringen så jag säger:
SeYaa!!! //Katta

Specsavers

Usch vilken dag det varit. Jag har varit så arg så det brände i öron och kinder.

Men för att ta det från början ~
Jag var till Specsavers i Borlänge idag med mina nya glasögon som jag inte kan ha för jag blir yr, får ont i ögonen och i huvudet (på gränsen till migrän). 

Vad händer då? Jo först tar en väldigt ung tjej hand om mig och lyssnar på mitt ärende, slår på datorn och går sedan och hämtar en annan tjej som kommer och tar över. Vad gör hon då? jo hon försöker intala mig att jag kan ha glasögonen då det är den styrka som optikern ordinerat. Hon tar sedan de nya glasögonen och går till en maskin och kollar att styrkan i glaset är detsamma som står på datorn, kommer sedan och tar mina gamla glasögon (och då blir ju allt suddigt för de hade jag ju på mig), mäter även dem, går in till den optiker som finns på plats, kommer ut och värmer de nya glasögonen och gör nåt (just då vet ju jag inte vad) kommer sedan tillbaka och istället för att ge mig mina gamla sträcker hon fram de nya och säger "jag vill att du provar de här nu, jag har böjt om de eftersom dina gamla är böjda som en båge har jag gjort lika med dem här" mitt svar på det är "jamen herregud de gamla är ju flera år och har gått igenom både barn och hästar så självklart är de böjda. Det är ju en anledning till att jag behöver nya ju". Nåja jag provar väl i alla fall de nya med samma resultat som förut ~ problem med att fokusera och ögat börjar göra ont så jag säger det till henne. Hon börjar då fråga ut mig om hur jag provat de nya, när jag haft dem och så vidare. Jag börjar vid detta lag bli riktigt irriterad och sur. 

Till historien hör också att min älskade sambo var in i torsdags med dottern för att lämna tillbaka hennes nya glasögon (hon kan inte ha dem för hon blir yr och tycker att det känns som hela havet stormar). Han pratade då med en kvinna där om mina och begärde ut en kvittokopia, denna kvinna sa då att jag kunde ha samma problem som dottern med mina glasögon nämligen att det glas som använts är ett nytt tunnare och många med brytningsfel har det visat sig kan inte ha det utan måste ha det äldre lite tjockare glaset.

Jag berättar för expediten om vad kvinnan sagt till min sambo i torsdags för denna unga expedit som svarar mig "det finns bara ett glas så det tror jag inte kan vara felet" jag säger då till henne att "ja, inte vet jag vad som är fel men glasögon som jag inte kan ha vill jag inte ha". Hon lämnar mig då vid disken med ett kort "vänta här jag måste prata med XX (jag vill inte namnge optikern därav XX)" hon går iväg och pratar med optikern och båda kommer tillbaka.

Jag är nu vid det här laget riktigt arg för jag inser att de går inte med på att jag får lämna tillbaka glasögonen som jag inte kan ha fast de har regler som ger mig rätten att göra det.

Optikern läser nu på datorn och hävdar sen samma som den unga expediten, att det inte är något fel på glasögonen, de stämmer med det som står i datorn sen frågar hon mig om jag varit med om något liknande förut, "ja" säger jag "det har jag för många herrans år sen då det visade sig att mitt brytningsfel gör att jag inte kan ha bågar som är för små över ögonen (alltså själva glasdelen får inte vara för smal) men det gäller inte dem här då de är nästintill lika som de jag redan har och det kollades när jag valde båge". Jag berättar även för optikern om vad den kvinnliga expediten sagt till min sambo i torsdags varpå optikern säger "det har jag aldrig hört talas om, det är det glas vi alltid använder så det kan det inte vara" arg som jag är känner jag att nu får det f-n vara nog så jag säger "ja det spelar ingen roll, jag vill inte ha glasögon jag inte kan använda" då lägger den f-n:s optikern huvudet på sned och säger "jamen det förstår vi så väl" och med en röst som om jag vore korkad eller hade fel få förståndet grrrrrrrrrr vad ilsk jag är vid det här laget. Nu tar den unga expediten till orda igen och säger att optikern som gjort undersökningen får kolla igen och att "före det kan vi inte göra något. Så gör vi här" (vafan!!! har de aldrig lärt sig om ångerrätten de själva hävdar att alla kunder har).

Vid det här laget är jag så arg så det bränner i öron och kinder så jag ger upp mina försök att få de att fatta att jag inte vill ha glasögonen. Jag ringer älsklingen som får kolla det datum de j-vla idioterna föreslår och tar den tiden. Jag får ta fighten med optikern jag hade första gången, förhoppningsvis så är han klokare än de, om inte så bättre kundorienterad. Fattar det inte att detta är något som jag kommer prata om med andra??? Det ger dålig kred att inte ta tag i och fixa till på en gång utan hävda att jag har fel om att jag inte kan ha glasögonen.

Nej nu känner jag att jag hettar till igen så nu ska jag sluta och gå och titta på TV med älsklingen.

SeYaa!!! //Katta