Sessans box renoverad och målad samt mer gevär

Ja så har vi tagit tag i att fixa iordning sessan Explosives box. Sambon har spacklat väggen där det behövts och sonen och jag har målat väggarna. Måste säga att jag har nog världens bästa son i alla fall. Han är den enda av oss som inte är speciellt intresserad av hästar och ändå är han med och mockar, vattnar, fixar och donar i stallet, utan honom skulle jag inte få ihop vardagen med hästar och skytte faktiskt. Jag försöker kompensera honom en del för det i alla fall genom att han får lite saker då och då, okej en del saker kostar plenti men nåja det jobb han lägger ner på min hobby är värd det.
Se här så han ser ut när han målar sessans box

och så här fint blev resultatet när vi var klara

Nu väntar vi bara in besked om hon blivit dräktig och sen får vi äntligen hem vår älskade sessa igen, det är så fruktansvärt tomt och tyst utan henne, ingen som står och hummar högt att hon ska ha mat samtidigt som hon nickar med huvudet, ingen som knorrar när hon kissar. SUCK vad tyst och tomt det är. Tur vi har stallarmet Sprattel som låter i alla fall. För er som inte vet vad stallarmet är så är det vårt marsvin som bor i stallet hos hästarna, eller ja hon bor i sin egen bur inte inne hos hästarna i boxarna Hon kallas larmet eftersom hon skriker på sitt marsvinssätt så fort vi närmar oss stallet och om när vi är i stallet. Det är hennes sätt att prata, tyvärr blir man ju skiträdd ibland när hon sätter igång med sitt skriande som idag när jag ställde Kalles höpåsar under hennes bord, det var tyst och lugnt i stallet men när jag var i höjd med bordsskivan började hon skria - rätt i örat på mig blev det och jag höll på att ramla omkull så j-la rädd blev jag.

Över till skytte, som jag skrivit om tidigare så håller vi allihop på med skytte och nu när det är sommar är det ju då korthåll 50m som gäller, till detta har man ju som jag skrivit om tidigare .22-kalibriga gevär och jag köpte ju mig ett nytt Anschutz 1903. Nu håller jag på och köper ett till gevär även det en Anschutz fast denna gång ett Anschutz Match 54 med en del tillbehör, den här gången blev det inte ett nytt utan ett begagnat. Licensansökan på det är inlämnat och handpenning har lagts så nu är det bara att invänta licensen och sen hämta hem geväret. Vem som kommer skjuta med det är i dagsläget oklart men jag skulle tro att det blir sonen som kommer ha det då en av klubbens kunniga säger att det väger för mycket för mig, jag tävlar i damklasser och då får geväret max väga 6kg. Här är lite bilder på gevär med tillbehör

 

 

 

Jag tror nog sonen kommer bli glad åt geväret när vi väl får hämta hem det, bara han nu klarar av att skjuta med det, kan ju bli lite jobbigt om det är för tungt. Vi kommer då i alla fall definitivt att väga det direkt vi kommer hem med det :)
Nä nu ska jag börja förbereda mig för natten, jag jobbar imorgon till skillnad från son och sambo som är lediga - de lyckostarna. Så tills nästa gång...

SeYaa!!!