Jag älskar eld - att se dess lågor smeka trät, att höra det ljuva knastret som i mina öron är som poppande popcorn för ett barn.
Lågornas värme omsluter trät i en ödesdiger dans, det finns inget motstånd.
Som ett älskande par förenas de och utstrålar värme, den enda rest som blir är en strimma rök och en hög med aska.
Ja jag är knäpp men ljudet från brasan är underbart och värmen från elden så skön.
Nu ska jag sitta eldvakt medan älsklingen rensar gården på brännbart skräp. Jag har i alla fall knottfritt.
SeYaa!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar