Den här veckan har varit till viss del händelserik.
En kollega har legat förkyld hela veckan men vi hade tur och fick tag på vikarie. Nu håller jag själv på att bli helt däckad, gör inget annat än nyser och hackar, snörvlar och är allmänt hängig, precis som resten av familjen.
Men, men det är ju förkylningstider nu så det är väl att räkna med att man åker på en förkylning, har jag tur blir det bara en lätt förkylning och inte som kollegan som är göörförkyld och igensatt med förkylningsluva till skalle.
Nåja den här veckan har gått framåt den med sjukdomarna till trots. Vi hade föräldramöte på jobbet på torsdag och då var båda mina kollegor sjuka så jag fick köra själv ~ jajks vad nervös jag var........ men sen så kunde jag slappna av, vi har så bra föräldrar så det var inga problem. Vi kunde gå igenom det som skulle gås igenom i lugn och ro samt att mina kollegor på de andra avdelningarna fanns där om jag ville ha stöd ~ vilka kollegor man har! Villiga att komma och stötta fast de har samma möte på sina avdelningar, helt underbara.
Min dotter däremot har haft en tuff vecka.
Hon var på återbesök hos ortopeden på onsdag (i fredags var hon ju på magnetröntgen) för uppföljning av knät. Det visade sig på röntgen att hon har en tre år gammal skada på knät, korsbandet är trasigt, samt att de såg att spåren som knäskålarna ska ligga i är väldigt ytliga på henne (de ska visst vara djupare för att hålla skålarna på plats) vilket gör att hon har en högre tendens att få knäskålarna att hoppa ur led. AJ!
De kommer inte att operera knät dock, de ansåg att det skulle räcka med att träna upp omkringliggande muskler. Hon kommer få ett stöd för att stötta upp knät som hon även ska ha när hon tränar. Hon ska få gå på rehabträning för att lära sig att inte räta ut benet rakt när hon går och stärka musklerna. Ja jisses ja, och träningen (friidrotten) får ligga på is ett tag till sen får hon träna upp sig sakta men säkert i takt med att rehabträningen går framåt. Rida får hon göra med stöd och innan det kommer endast om hon känner att knät klarar av belastningen.
Sen på torsdag hade hon återigen uppkörning för körkortet. Även denna gång kuggade hon dock, denna gång på helt andra saker (saker som hon klarat galant förra gången). Man blir ju lite skum på hela det här med uppkörning då de ena gången anser att detta går bra men inte detta och nästa gång går det som inte gick bra bra och det som gick bra går inte bra ~ fast hon kör likadant. Man funderar ju också på det att det står på Körkortsportalen att man kan missa på några saker utan att kuggas, om det inte är grova saker som kräver att körprovshandledaren måste ingripa, för det verkar inte stämma. Har hört flera som har kuggat på småsaker, sådant som egentligen inte är så stort och som inte krävt något ingripande av handledaren.
Nåja det är bara på´t igen och klara det nästa gång för skam den som ger sig.
Nej nu är det dags att ta kaffe så man orkar hålla sig upprätt ett tag till.
SeYaa!!! //Katta
En kollega har legat förkyld hela veckan men vi hade tur och fick tag på vikarie. Nu håller jag själv på att bli helt däckad, gör inget annat än nyser och hackar, snörvlar och är allmänt hängig, precis som resten av familjen.
Men, men det är ju förkylningstider nu så det är väl att räkna med att man åker på en förkylning, har jag tur blir det bara en lätt förkylning och inte som kollegan som är göörförkyld och igensatt med förkylningsluva till skalle.
Nåja den här veckan har gått framåt den med sjukdomarna till trots. Vi hade föräldramöte på jobbet på torsdag och då var båda mina kollegor sjuka så jag fick köra själv ~ jajks vad nervös jag var........ men sen så kunde jag slappna av, vi har så bra föräldrar så det var inga problem. Vi kunde gå igenom det som skulle gås igenom i lugn och ro samt att mina kollegor på de andra avdelningarna fanns där om jag ville ha stöd ~ vilka kollegor man har! Villiga att komma och stötta fast de har samma möte på sina avdelningar, helt underbara.
Min dotter däremot har haft en tuff vecka.
Hon var på återbesök hos ortopeden på onsdag (i fredags var hon ju på magnetröntgen) för uppföljning av knät. Det visade sig på röntgen att hon har en tre år gammal skada på knät, korsbandet är trasigt, samt att de såg att spåren som knäskålarna ska ligga i är väldigt ytliga på henne (de ska visst vara djupare för att hålla skålarna på plats) vilket gör att hon har en högre tendens att få knäskålarna att hoppa ur led. AJ!
De kommer inte att operera knät dock, de ansåg att det skulle räcka med att träna upp omkringliggande muskler. Hon kommer få ett stöd för att stötta upp knät som hon även ska ha när hon tränar. Hon ska få gå på rehabträning för att lära sig att inte räta ut benet rakt när hon går och stärka musklerna. Ja jisses ja, och träningen (friidrotten) får ligga på is ett tag till sen får hon träna upp sig sakta men säkert i takt med att rehabträningen går framåt. Rida får hon göra med stöd och innan det kommer endast om hon känner att knät klarar av belastningen.
Sen på torsdag hade hon återigen uppkörning för körkortet. Även denna gång kuggade hon dock, denna gång på helt andra saker (saker som hon klarat galant förra gången). Man blir ju lite skum på hela det här med uppkörning då de ena gången anser att detta går bra men inte detta och nästa gång går det som inte gick bra bra och det som gick bra går inte bra ~ fast hon kör likadant. Man funderar ju också på det att det står på Körkortsportalen att man kan missa på några saker utan att kuggas, om det inte är grova saker som kräver att körprovshandledaren måste ingripa, för det verkar inte stämma. Har hört flera som har kuggat på småsaker, sådant som egentligen inte är så stort och som inte krävt något ingripande av handledaren.
Nåja det är bara på´t igen och klara det nästa gång för skam den som ger sig.
Nej nu är det dags att ta kaffe så man orkar hålla sig upprätt ett tag till.
SeYaa!!! //Katta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar